Är jag stressad - eller håller jag på att bli dement?

Vetandets värld (onsdag 18 april kl 12:10) Vetandets värld (20 min)
sänt: Onsdag 18 april 2012 kl 12:10
Är jag bara stressad – eller håller jag på att bli dement? Programledare: Michael Borgert. Sänds även kl. 23.07

Lena Johansson och Arto Nordlund forskar kring demenssjukdomar. Foto: Ylva Carlqvist Warnholm

De flesta av oss känner nog igen ögonblick av stress som också blir ögonblick av oro över att något faktiskt är allvarligt fel: När det är riktigt bråttom, och du verkligen måste hitta bilnycklarna nu, men bara inte gör det. Någon gång har du kanske ställt dig själv frågan: Är jag bara stressad – eller håller jag på att bli dement?

– Den typiska patienten som kommer hit för en första undersökning är fortfarande yrkesverksam, men upplever att hon inte hänger med lika bra som förr på jobbet. Det är fler kvinnor än män som söker sig hit, och det handlar ofta om välutbildade, ambitiösa personer. Vi lever i en sådan kognitivt krävande miljö att många blir varse sina symptom mycket tidigare än förr, säger Arto Nordlund, neuropsykolog vid minnesmottagningen på Mölndals sjukhus.

Men upplevelsen av att inte hänga med som förr behöver inte handla om begynnande demens. Det kan bero på om andra sjukdomar, eller orsakas av stress. Och stress i sig verkar vara en av flera riskfaktorer att utveckla demens senare i livet.

– Vi har sett tydliga samband mellan upplevd stress i medelåldern och högre risk att få Alzheimers sjukdom på äldre dagar. Men det är väldigt komplexa samband, och det krävs fler studier som kommer till liknande resultat innan man kan dra alltför långtgående slutsatser, säger Lena Johansson, doktorand i forskargruppen neuropsykiatrisk epidemiologi vid Göteborgs universitet.

Vuxennämnden måste nyanställa för att klara krav

Hundar kan vara mer lugnande än medicin

Kanske har du hört och läst om det förut, hundar i vården – häromdagen kunde man höra ytterligare ett exempel på hur bra det kan fungera på äldreboenden. Det var radio P4 som sände från Gerogården i Sölvesborg där de boende var mycket nöjda med hundarnas närvaro. Hundförare Mona-Lisa Parlander berättade att de gamla blir glada av hundarna, att det kan stimulera till träning – och på ett boende i Skåne har man till och med plockat bort nästan allnatt- och lugnande medicin på grund av de två vårdhundarna som finns där. Här kan du läsa mer och höra klipp.

Gothia har gett ut två fina böcker om hundar i vården:

Hund på recept är den första boken om vårdhundar enligt en svensk modell. Boken, som är rikt illustrerad med dokumentära bilder, lär oss om hundens olika användningsområden i vården och innehåller gripande exempel på receptbelagd kontakt med människans bästa vän.

Här kan du läsa mer och beställa boken:

Varför djur i vården? Hur gör man då man vill ha hund på särskilt boende? De här frågorna får du svar på i Hundens betydelse i vården. Författarna harerfarenhet och mångåriga upplevelser av vad hunden betyder för människan fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt. Det gäller såväl vid vård av svårt sjuka i livets slutskede som vid vård inom särskilda boenden eller i det egna hemmet.

Här kan du läsa mer och beställa boken.

Nytt initiativ – standards för äldreomsorg

God omsorg och vård om personer med demenssjukdom, ÄO 5/08

	Artnr: 3485 Kategori: Tidning Pris: 74 kr inkl moms     Beskrivning: En beskrivning av vad som kännetecknar god omvårdnad om personer med demenssjukdom. Vi utgår från Socialstyrelsens kommande nationella riktlinjer. Verksamheterna måste bättre lyssna på de berörda.
Ledare: Se hela människan ”Jag ska jävlar inte sitta här och göra några fågelholkar, inte!” Sture Lundqvist berättar om sin demenssjukdom och hur det är på dagverksamheten. Det är dags att vi frågar deltagarna vad de vill göra och erbjuder meningsfull och aktiv sysselsättning utifrån vars och ens förutsättningar. Text: Bertha Ragnarsdóttir Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom Kort presentation av syftet med Socialstyrelsens riktlinjer som förväntas publiceras våren 2009. Text: Ulla Höjgård Prioritera omvårdnad - en livsviktig uppgift De nationella riktlinjerna ska fungera som vägledning för såväl beslutsfattare som för personal, de som har en demenssjukdom och anhöriga. Text: Yngve Sundin Medvetet vald filosofi säkrar vården Den palliativa vårdfilosofin ska gälla även vid vård av personer med demenssjukdom. Det var utgångsläget när Silviahemmet startades. Text: Wilhelmina Hoffman Samlat stöd av professionellt team Minnesmottagningen arbetar konsultativt bland annat som stöd till primärvård och kommun. Teamet i Kristianstad förmedlar kunskap och kompetens, handleder, vidareutbildar och bygger olika nätverk. Text: Teamet på Minnesmottagningen Vad kännetecknar god omvårdnad? En intervju med P-O Sandman som menar att i god vård och omsorg om personer med demenssjukdom styrs förhållningssätt och arbetsmetoder av en gemensam värdegrund. Text: Elisabet Spjuth Att kombinera erfarenhets- och evidensbaserad kunskap Den individuella upplevelsen och reaktionen på olika svårigheter i samband med demenssjukdomen ska alltid vara utgångspunkten för insatta omvårdnadsåtgärder. Text: Helle Wijk Demensteam som löser problem Demensteamet i Enköping har samlat kompetens inom området som de aktivt för ut till olika yrkesgrupper och anhöriga. De har en bra strategi för att ta itu med situationer som uppstår runt personer med beteendestörningar. Text: Åsa Sundström Arbetstrivsel - grunden för god kvalitet Rönngården i Pajala utgår från de boendes dygnsrytm för att skapa utrymme för aktivitet, stimulans och meningsfullhet men också för vila och avskildhet. Text: Elisabet Spjuth Egen tid = tid för aktivitet Att medvetet avsätta ”egen tid” för varje boende visar att det är möjligt att med små medel aktivera och stimulera personer med demenssjukdom. Text: Iréne Ericsson ”Jag önskar att jag kunde göra så mycket mer” För att bedriva god vård av personer med demenssjukdom är personalens situation av stor betydelse. Stöd i olika former är av stor betydelse. Text: Anna-Karin Edberg Peters krönika: Tänk om … tänk nytt

Demens nytt skäl till dödshjälp

Världshälsoorganisationen, WHO, förutspår i en rapport att antalet människor med demens kommer tredubblas fram till år 2050. Detta kommer givetvis att medföra större kostnader för vården, vilket också har blivit ett argument för dödshjälp. Tidigare diagnos och bättre kunskap hos allmänheten hur sjukdomen kan behandlas är dock en bättre väg att gå, anser WHO.

MercatorNet.com" src="http://www.livochratt.se/wp-content/uploads/2012/04/Alzheimer-Hjärna-300x182.jpg" alt="" width="300" height="182" />

Människor som lider av Alzheimer och andra demensrelaterade sjukdomar, löper risk att drabbas av ett samhälleligt stigma. Tidig diagnos, mer kunskap om sjukdomen och hur den kan behandlas, är av största vikt, menar WHO. (Källa: MercatorNet.com)

Det är i rapporten Dementia: a public health priority som WHO konstaterar att omkring 35,6 miljoner människor lider av demens i dag. Detta antal kommer att fördubblas till 65,7 miljoner vid år 2030 och troligen tredubblas till 115,4 vid år 2050.

Malmö stad ansöker om sju miljoner till utbildning inom äldreomsorgen

2012-04-16 11:33

Anhöriga tvingas ta ansvar
för äldreomsorgen

Det senaste årtiondets systematiska besparingar på äldreomsorgen har sitt pris, och de rimmar illa med både värdighetsgarantin och regeringens arbetslinje. 100 000 personer har gått ner i arbetstid eller helt slutat arbeta för att vårda en anhörig.

Annelie Nordström ordförande Kommunal

 

 

 

Det senaste halvåret har flera exempel på vanvård inom äldreomsorgen rullats upp. Vi har alla berörts av de öden som vi sett i media. Under året har jag besökt flera äldreboenden samt hemtjänstgrupper och samtalat med många anställda.

Jag är mycket medveten om att kvaliteten varierar både från en kommun till en annan men även från ett boende till ett annat. Men det finns brister som förekommer överallt, om än i olika utsträckning. Det som saknas är tid, ibland för det mest basala. Tid att låta alla gå på toaletten varje dag istället för att använda blöjor åt alla hela dygnet. Tid att låta den gamla människa som kan, klä sig själv med lite hjälp istället för att dra på dem kläderna. Tid att lämna lägesrapport från dagskift till nattskift.

Skärpta kommunala riktlinjer har gjort detsvårare att få äldreomsorg. Andelen äldre, 80 år och äldre, som får offentligt finansierad äldreomsorg har minskat från 62 procent 1980 till 35 procent 2009. Under 2000-talet har samhällets kostnad för äldreomsorg fortsatt att minska, både i faktisk kostnad och som andel av BNP. Antalet anställda inom äldreomsorgen har också minskat.

Sammantaget ger detta en äldreomsorg med lägre kvalitet, otrygga äldre och oroliga anhöriga. En äldrevård som Kommunals medlemmar inte vill arbeta i. Vi ser också att tilliten minskar vad gäller det man som äldre kan förvänta sig av den allmänna och generella välfärden. Huvudansvaret för denna utveckling ligger på kommunalpolitikerna som systematiskt pressat priset på äldreomsorgen.

Konsekvensen blir att allt större del av ansvaret och kostnaden för omsorgen faller på den äldre själv och på deras barn. Anhörigomsorgen ökar dramatiskt, cirka 100 000 personer har gått ner i arbetstid eller helt slutat arbeta för att vårda en anhörig.

Anhörigomsorgen är inte gratis, varken för de som ger omsorg eller för samhället. Den leder till att anhöriga får lägre inkomster, mindre fritid och i det längre perspektivet en försämrad pension. Men också att otryggheten och stressen ökar samt att de anhöriga riskerar sin egen hälsa. Därtill förlorar samhället i uteblivna skatteintäkter, vilket rimmar mycket illa med regeringens arbetslinje.

Förändring innebär att de äldre blir otryggare, mer beroende och i värsta fall riskerar att inte få adekvat omsorg. Våra äldre har betalt skatt i åratal för att få en god omsorg, nu är det dags att leverera. Självklarhet ska alla kunna gå till jobbet och känna sig trygg med att föräldrar eller äldre släktingar har det bra och får professionell vård och omsorg. Ingen ska känna sig tvingad att hjälpa sina gamla föräldrar med exempelvis städning eller dusch för att det saknas offentligt finansierade alternativ av hög kvalitet.

Kommunpolitikerna, men också regeringen, har ansvaret för kvalitén i äldreomsorgen. Redan för ett år sedan påtalade jag för äldreminister Maria Larsson att det krävs krafttag i äldreomsorgen. Hennes svar var att värdighetsgaranti kommer att lösa problemen. Men värdighet skapas av personal som har tid att utföra ett professionellt omvårdnadsarbete och för det krävs pengar.

Äldreomsorgen måste bli ett attraktivt arbetsområde där personalen känner yrkesstolthet. Bra bemanning, bra anställningsvillkor och yrkesutbildad äldreomsorgspersonal är nödvändigt för att upprätthålla en offentligt finansierad äldreomsorg med kvalitet.

Våra äldre är värda tid och kvalitet. Att få gå på toaletten, få klä sig själva och att det ska finnas tid för samtal vid måltiden. De är värda personal som har tid att göra ett professionellt arbete. Går det att lägga hundratals miljarder på skattesänkningar och vinstuttag måste det finnas utrymme för tid för våra äldre.